 |
Sero granskar |
|
SERO granskar arbetet med kärnavfallet
|
 |
SERO är en av de miljöorganisationer som fått
regeringens uppdrag att granska arbetet med att ta fram ett förslag på
slutförvaring av kärnavfallet. Det innebär att representanter för SERO deltagit
i ett antal samråd i Oskarshamn och Forsmark, där Svensk Kärnbränslehantering,
SKB, presenterat vad de tänker ha med i en kommande Miljökonsekvensbeskrivning,
MKB, och i sin tillståndsansökan. Därmed har SERO kunnat följa hur man tänkt
hantera avfallet i slutna bergrum ca 500 meter under markytan. Vidare har SERO
deltagit i en referensgrupp som följt och kunnat påverka utformningen av
forskning, som syftar till att klarlägga hur stor risken är, att kopparkapslarna
ska börja korrodera i den miljö de skall bevaras i. Då det visat sig att koppar
förändras snabbt då ämnet utsätts för radioaktiv gammastrålning, vilket kommer
att ske, från de bränslestavar de ska innehålla. Kärnavfallsrådet är en annan
instans som ordnar intressanta möten och producerar intressant information
liksom Strålsäkerhetsmyndigheten. Från SKB får vi ett mycket omfattande
material, som vi förväntas lämna synpunkter på. För arbetet med att följa
arbetet med hanteringen fram till slutförvaret av kärnavfallet får SERO ett
årligt bidrag från Kärnavfallsfonden på 150 000 kr.
Här kommer du hitta remissvar och skrivelser med anknytning till
kärnavfallsgranskningen.
20150629
LAGRING AV UTBRÄNT KÄRNBRÄNSLE
SERO har getts möjlighet att avge ett yttrande till Mark- och miljödomstolen
över SKB:s Svensk Kärnbränslehanterings ansökan om utvidgning av CLAB,
Centrallager för använt kärnbränsle och kärnavfall. Anläggningen ligger nära
kärnreaktorerna i Oskarshamn och består av ett stort antal kylbassänger i en
bergtunnel. I kylbassängerna förvaras använda stavar med kärnbränsle. Dessa
kräver en ständig aktiv kylning där havsvatten via värmeväxlare pumpas in i
anläggningen. Om kylningen uteblir hettas kylvattnet upp för att efter 10-12
dygn ha kokat bort med stora radioaktiva utsläpp som följd. Redan vid en måttlig
temperaturhöjning i bassängerna ökar de radioaktiva utsläppen. Vid katastrofen i
Fukushima skedde de ojämförligt största utsläppen från lagret av använt
kärnbränsle, som fattade eld efter en vätgasexplosion. Lagret var byggt enligt
CLAB-modell med krav på aktiv vattenkylning. SERO begär att domstolen skall
stoppa fortsatt inlagring av använt bränsle genom en utbyggnad av CLAB. I
stället bör även Sverige övergå till den mer riskfria mellanlagring som många
andra länder, bl. a. USA använder i form av betongkasuner. Dessa är helt
luftkylda och utan behov av el eller kylvatten. I yttrandet redovisar SERO hur
mellanlagring upp till ett par hundra år skulle vara möjlig i så kallade Dry
Casks.
Remissvaret i sin helhet hittar du här
20150505
I ett yttrande till SSM, Strålsäkerhetsmyndigheten kritiserar SERO planerna för
hur kärnavfallet skall hanteras. Bland annat kritiseras att erfarenheterna från
Fukushimakatastrofen inte tagits tillvara i den svenska planeringen. Det gäller
bland annat avståndet mellan kärntekniska anläggningar. Katastrofen förvärrades
av att lagret för använt kärnbränsle låg så nära de skadade reaktorerna att
bränslestavarna skadades och började läcka radioaktivitet i stor omfattning.
Nuvarande mellanlager för använt kärnbränsle, CLAB i Oskarshamn behöver byggas
ut för att rymma tillkommande bränsle. Då tänker SKB, Svensk
Kärnbränslehantering använda samma metod för kylning, dvs aktiv kylning genom
att låta kylvatten från havet pumpas runr med stora eldrivna pumpar. Avbrott i
el eller kylvattenflöde under några dagar skulle kunna ge svåra skador på
bränslet med risk för radioaktiva utsläpp.
SERO föreslår att utbyggnaden av mellanlagret sker med en modernare metod som
numera används i flera länder. Kylvattenbasängerna byts då mot stora betongtorn,
kasuner, där bränslestavarna förvaras torrt. Genom skorstensverkan sugs kylluft
in vid basen och lämnar toppen på kasunen utan hjälp av fläktar. Genom att byta
energikrävande vattenkylning får man en gratis passiv luftkylning. Där kan
bränslet förvaras upp till 200 år, Under den tiden avtar strålningen med upp
till 99 %, vilket underlättar slutförvaringen. Kasunerna ställs sedan upp minst
30 km från närmaste reaktor.
SERO:s remissvar hittar du här
2013-08-26
SERO är mycket kritisk till planerna på slutförvar av kärnavfall i Forsmark
Se pressmeddelandet här
Läs hela yttrandet till Nacka Tingsrätt här
2012-11-15
SERO:s yttrande till Mark och Miljödomstolen över SKB:s ansökan att få anlägga
ett slutförvar för använt kärnbränsle i Forsmark. Du hittar yttrandet som
riktar hård kritik på många punkter här
2012-10-03 Halvvägs genom koppartestet
Ingen korrosion men väl vätgas. Det är resultatet hittills av det årslånga
test som ska ge svaret på kopparkapslarnas säkerhet i det svenska
slutförvaret. Läs mer här
Referensgrupp om kopparkorrosion. Lägesrapport 2012
Läs rapporten här
2012-04-23 SERO skriver till regeringen angående använt kärnbränsle. Läs
brevet här