Hotet om klimatförändringar är allvarligt. Luftens halt av koldioxid ökar i snabb takt och därmed medeltemperaturen. Klimatzonerna ändras och områden som nu producerar stora mängder livsmedel i USA, Sydeuropa och Östeuropa väntas få kraftigt sänkt avkastning på grund av torka. Det allvarligaste hotet anser jag ändå vara att den höjda medeltemperaturen får tundrorna att börja läcka metan i enorma mängder. Metan har en växthuseffekt som är 21 gånger större än koldioxid. Mer metan i atmosfären ökar temperaturen och vi hamnar i en ond cirkel som blir mycket svår att bryta.

För att påskynda utvecklingen av förnybar energi ger de flesta länder olika former av stöd. I Sverige genomfördes en stor utredning om jordbrukets möjligheter att producera förnybar energi. Den resulterade i en rapport Energi från jordbruket - en växande resurs (SOU 2007: 36). SERO lämnade ett remissvar där vi var kritiska till utredningens förslag på ett antal punkter.

Utredningen föreslår att man skall stimulera fram odling av 200 000 hektar Salix (energiskog) genom att ge bidrag till de värme- och kraftvärmeverk som tecknar långtidsavtal med odlare. Att ge bidrag är ett bra förslag men utformningen kan starkt ifrågasättas. Den årliga energitillväxten av Salix är hög och behovet av tillförd energi relativt låg. Odlingen har därför en bra energibalans (kvoten mellan utvunnen energi och tillförd). Används den skördade flisen för att producera värme och el i ett kraftvärmeverk och sedan använda elen i elbilar eller elhybrider får man ut fler fordonsmil per hektar än med någon annan gröda. Problemet är att bönderna ogärna vill binda marken till en gröda i 20-25 år med skörd vart fjärde år och återväxt från stubbarna. Långa avtal om leverans till kraftvärmeverk med prisgarantier om att lönsamheten i Salix-odlingen minst skall motsvara spannmålsodling på arealen kan minska motståndet. Kraftvärmeverkens betalningsförmåga för flisen är mycket hög flera år framåt enligt Nordpools flerårsavtal om el.

Men varför skall stödet bara utgå till etablering av Salix som blir en allt osäkrare gröda ju längre mot norr vi kommer i landet. Hampa och energigräs t.ex rörflen kan däremot odlas över hela landet. Hampan som är en ettårig gröda ger en skörd motsvarande energiskog i södra Sverige och rörflen något lägre. SERO har därför föreslagit att fler energigrödor än bara Salix skall få stöd så att hela landet kan delta i produktionen.

När det omvandling av biomassa till diesel finns ny och spännande teknik på gång. Den använder katalysatorteknik som gör att man vid måttlig temperatur, ca 400 grader skall kunna omvandla 3 kg skogsflis till 1 liter diesel av fossil kvalitet. Riktigt så bra behöver tekniken inte vara för att ändå vara mycket lovande.

När det gäller biogas är har SERO också kritik. Att använda gödsel som substrat (råvara) för att tillverka biogas ute på gårdarna är utmärkt dels därför att man bryter den naturliga avgången av metan från lagrad gödsel och dels får en nyttig produkt. Men även här ger utredaren ett alldeles för svagt förslag för att snabbt få fram önskvärda volymer. Endast gårdar som kan mata sina rötkammare med minst 50 % gödsel erbjuds 30 % investeringsbidrag. Det innebär att en lantbrukare måste binda sig för kreatursdrift i många år och inte heller dimensionera upp anläggningen så att både den egna gården och kreaturslösa granngårdar kan bidra med material till rötning. Med "gödseltvånget" blir det en väldigt liten produktion av biogas från Sveriges bönder samtidigt som kravet utgör en fullständigt ogenomtänkt begränsning. SERO har därför i både vårt remissvar och särskilt brev till regeringen krävt att "gödseltvånget" skall slopas för att få investeringsbidrag. Samtidigt bör man också pröva att komplettera med en ny stödmodell enligt tysk förebild. Den innebär att man utgår från produktionskostnaden i anläggningen med rimlig ersättning för råvaran. Därefter erbjuds investeraren ett garanterat minimipris under ett antal år för produktionen. Stödet som utgår kan sedan utgöra skillnaden mellan garanterat minimipris och genomsnittliga marknadspriset på bigas till fordonsdrift. När olje och naturgaspriset stiger följer biogaspriset med så att stödbehovet via minimiprisgarantin minskar eller upphör. Den stödmodellen har fungerat bra för olika former av förnybar energi i många EU-länder bl. a. Tyskland och Spanien. Dessutom ger den stödmodellen den lägsta samhällskostnaden och stora investeringar.

Sverige behöver snabbt få fram alternativa drivmedel som ersätter befarad brist på de fossila. Alla former behövs men biogas är förmodligen den bästa formen när det gäller volymer från jordbruket. Snabba regeländringar borde regeringen besluta om vi inte skall tappa onödig tid.
SERO:s hela remissvar på utredningen liksom vårt brev till regeringen kan läsas på annan plats på hemsidan.

Olof Karlsson
Karlsson.sero@koping.net