SERO:s årsmöte 2026 med konferens

SERO genomförde sin årliga energikonferens med årsmöte på Bacchi Syre i Gamla Stan i Stockholm den 28 april. Konferensen kretsade kring energigemenskaper, ny lagstiftning och förutsättningar för olika kraftslag i ett föränderligt energisystem. Konferensen modererades av Eric Söderberg. Efter konferensen höll SERO sin årsstämma.

Energigemenskaper i bostadsbolag – Ziad Amer, MDU/Kfast
Under första passet intervjuades Ziad Amer som är doktorand med fokus på energigemenskaper för Mälardalens Universitet på det kommunala bostadsbolaget Kfast i Eskilstuna. Ziad presenterade praktiska och ekonomiska aspekter av energigemenskaper i bostadssektorn.

Fokus ligger på hur fastighetsbolag kan kombinera lönsamhet med samhällsnytta, särskilt ökad resiliens vid störningar. Arbetet omfattar analys av regelverk, simulering av systemdesign samt affärsmodeller. Centralt är möjligheten att dela el mellan byggnader via mikronät eller virtuella lösningar, vilket dock kräver anpassad lagstiftning. En viktig fråga är hur el ska allokeras och balanseras per spotperiod. Här är solceller och batterier samt smart styrning av ellagring och elnät viktiga tekniska komponenter.

En fallstudie i Skogstorp utanför Eskilstuna omfattar tre flerbostadshus och ett vårdboende. Här analyseras hur solel och batterilager kan delas, med särskilt fokus på prioritering av samhällsviktig verksamhet och möjligheten till ö-drift om det yttre elnätet faller bort. Resultaten bedöms skalbara till större liknande projekt. Amer betonade att energigemenskaper utmanar dagens affärsmodeller för elnätsföretag och kan kräva systemförändringar.

Ny lagstiftning för energidelning –Hanna Pettersson, Klimat- och näringslivsdepartementet och Regeringskansliet

Hanna Pettersson presenterade förslag till kommande lagstiftning för energidelning. En ny elmarknadslag är under utredning och väntas beslutas av riksdagen i juni. Kärnan är att möjliggöra virtuell delning av el, där produktion och konsumtion inte längre behöver ske inom samma mätpunkt. Det innebär att exempelvis överskott från solceller i en fastighet kan tillgodoräknas elanvändning i en annan, även i olika kommuner, så länge de ligger inom samma elområde. För att detta ska fungera krävs avtal med elnätsföretag som hanterar mätning och kvittning av elflöden. Lagstiftningen ställer också krav på balansansvar – aktörer som delar el måste ha avtal som hanterar över- och underskott. Om reglerna inte följs uteblir rätten till avräkning.

Om man ingår ett avtal med någon annan som producerar mer el än vad vederbörande behöver/kan använda så ska man kunna ingå ett avtal där man övertar detta elöverskott till en kostnad eller får den gratis. Ett exempel är att en person som har solceller på en fritidsfastighet ska kunna tillgodoräkna sig överskottet av denna el till sin elanvändning i en lägenhet. Detta ska fungera även om elen produceras och används i olika kommuner bara de ligger inom samma elproduktionsområde. Sverige har fyra elproduktionsområden. Elen måste produceras och användas inom samma elmätsperiod, idag en kvarts timme. Man kan dela energi från en elproduktionsanläggning som man äger eller hyr. För att detta ska fungera måste man ingå avtal med elnätsleverantörerna på båda ställena om att hålla reda på den överskottsel som levereras från produktionsstället respektive används på konsumtionsstället under varje kvart. Denna elmängd kvittas, det vill säga dras då av från den el som användaren använt den aktuella tidsperioden. För att detta, med eldelning, ska fungera krävs lagstiftning med krav på att elleverantören måste dra av denna el från notan till elkonsumenten.

En viktig fråga att lösa har varit hur man vid eldelning ska göra med balansansvaret. Detta leder till att de som delar el, måste få krav på sig att även ha avtal med elleverantör som kan reglera balanskostnader. I detta avtal måste ingå hur man gör under de perioder då den producerade elen inte räcker till, eller att anläggningen producerar mer el än vad som används. Om villkoren ej följs så behöver elleverantören inte göra något avdrag för inmatad delad el. Man ska inte kunna energidela om man inte följer reglerna.

Energidelning riktas främst till icke-kommersiella aktörer; elproduktion får inte vara huvudverksamhet och gemenskaperna ska inte bli storskaliga producenter. Några förändringar i energiskattelagstiftningen görs inte. Sammantaget innebär förslaget ett tydligt steg mot att operationalisera energigemenskaper, men med fortsatt regulatorisk kontroll.

Energigemenskaper och vindkraft – Anders Olsson, SERO

Anders Olsson är projektledare för projektet, Energigemenskap med lokalt ägande av vindkraft, som SERO driver med finansiering från Energimyndigheten. Idén med projektet är att genom att erbjuda närboende till en vindpark att delta i en energigemenskap med lokalt ägande av ett vindkraftverk på fördelaktiga villkor så får vi fart på vindkraften i Sverige. Projektet genomförs tillsammans med vindkraftsbolagen RES Renewable Norden AB och Cloudberry Clean Energy AB.

Syftet med projektet är att undersöka om energigemenskaper kan öka acceptansen för energiparker med vindkraft samt skapa nytta för energisystemet i stort genom att öka den lokala användningen av energiproduktionen. Man planerar att inhämta goda erfarenheter från europeiska projekt, genomföra en undersökning av närboendes intresse för energiparker med vindkraft samt ta fram några affärsmodeller med teknisk lösning.

Enligt REScoop, den europeiska organisationen för energigemenskaper, är Sverige det land inom EU som har sämst lagstiftning och regelverk för energigemenskaper. Det vill vi ändra på.

Vi har redan undersökt erfarenheter från energigemenskaper i Europa och fått fram en lista med slutsatser och råd. Ska även försöka få fram 5 goda exempel inom EU, helst från olika länder.

De drivkrafter för att bilda energigemenskaper som vi funnit är:
a) ekonomin, möjligheten till billigare el,
b) gemenskapen, göra något tillsammans med andra,
c) miljön, dvs. förnybart och hållbart samt
d) trygghet, att alltid ha el, beredskap vid kriser.
Även sådant som lokala drivande entusiaster är viktigt.

Vi har tagit fram två förslag till affärsmodeller: Folkmacken och Flexvind.

Folkmacken är en laddstation med batterier som byggs på säkert avstånd till eller vid infartsvägen till en vindpark. Här kan närboende ladda till förmånligt pris, kommuninnevånare ladda till reducerat pris och andra ladda till ordinarie marknadspris. Energigemenskapen bygger en kiosk eller ett café bredvid laddstationen där folk kan umgås. Entreprenörer bjuds in att starta gårdsbutik, växthus med matproduktion eller liknande bredvid för att folkmacken ska bli ett populärt besöksmål. Macken behöver inte vara en vinstaffär om den kan påverka den lokala opinionen.

Flexvind är en energigemenskap för de som vill bli andelsägare i en närbelägen vindpark. Andelsägandet gör det lätt att välja antalet andelar man vill äga. Varje hushåll har rätt att virtuellt matcha sin elanvändning mot vindparkens elproduktion vid samma tillfälle och på så sätt precis som villaägare med egna solceller slippa beskattning av elen från vindparken samt en del av nätavgifterna. Med hjälp av batterier hos andelsägarna samt att dessa kan styra sin elanvändning flexibelt medför detta att vindparken kan nyttjas effektivare samt deltaga i flexibilitetsmarknader och därmed förbättra sin lönsamhet. Detta kommer andelsägarna tillgodo ekonomiskt.

Resultat från projektet kommer att redovisas på SERO:s hemsida, kommande nummer av Förnybar energi samt i en rapport från Energimyndigheten.

Hinder och möjligheter för småskalig vattenkraft – Gustaf Hellström, Svensk Vattenkraftförening, SVAF

Enligt en proposition från 2017 skall tillstånden för all vattenkraft i Sverige omprövas enligt moderna miljövillkor. Denna omprövning går väldigt långsamt och en betydligt mindre andel av vattenkraftverken än förväntat blir godkända. Flera, särskilt då mindre, vattenkraftverk måste rivas ut och tillhörande dammar rivas. I vissa fall har detta måst ske även om det inte finns vandrande fisk som berörs i det aktuella vattendraget.

Det var utlovat att omprövningen skulle vara effektiv, att en avvägning skulle ske mellan miljönytta och produktion av vattenkraftsel, max 1,5 TWh vattenkraftsel skulle försvinna, de 10 miljarder kr som var avsatta i en fond för restaurering av mindre vattenkraftverk så de skulle klara villkoren skulle räcka och därmed skulle kostnaden för uppgradering av den småskaliga vattenkraften bli rimliga för ägarna. Det har visat sig gå mycket långsamt. Av 212 ansökningar har 46 domslut meddelats varav 34 vunnit laga kraft. Flera av domsluten har överklagats.

Nya beräkningar visar att 30-50 miljarder kronor skulle behövas för att täcka kostnaderna för restaurering av mindre vattenkraftverk så de skulle klara miljövillkoren. Det var sagt att verksamhetsutövare inte skulle behöva stå för mer än 15 procent av kostnaderna för miljöanpassningen och att produktionsbortfallet inte skulle bli mer än 5 procent. I verkligheten har det inte varit ovanligt att myndigheterna kräver upp till 25 procent produktionsbortfall. Politiskt finns det nu låsningar som blockerar nödvändiga förändringar av regelverket.

SVAF anser att rätt satta miljökvalitetsnormer (MKN) är en förutsättning för en fungerande omprövning. Dessa måste hållas aktuella och enkelt kunna justeras efter ny kunskap och insikter. De måste kunna beakta alla samhällsnyttor som tas upp i EU:s vattendirektiv. Åtgärdsförslagen måste ha uppenbara och utpekade biologiska nyttor. Överklagan måste vara möjlig. En central nämnd/myndighet bör skapas för att fastställa normerna ifall man inte kan komma överens under samverkansprocessen. En medlingsgrupp bör införas för att hantera samverkan som kört fast.

Det finns projekt där man tagit fram klimatsmarta faunapassager som är billiga, enkla att installera, vattensnåla samt är verifierade att de fungerar även för svagsimmande fisk. Möjligheter finns, men juridiken och myndigheter hindrar. Man borde kunna samarbeta med Sportfiskarna och tillsammans ta fram lösningar som fungerar.

Vindkraftens läge och kompetensförsörjning – Gabriel Holén, Svensk Vindkraftförening, SVIF

Branschen står inför flera problem och strukturella utmaningar: kostnader och svag lönsamhet, föregående, nuvarande och framtida politik, det finns för få vindkrafttekniker, stort behov av ny kompetens, kan inte erbjuda fler praktikplatser (lärande i arbete, LIA) för yrkesutbildningar, det är en motsägelsefullt åldrande bransch vilket medför att kunskap går förlorad samt att vindkraften har en mycket begränsad närvaro hos studenter. Studenterna går till andra branscher. I kommunikationen med studenterna har branschen varit väldigt tyst.

På EU-nivå håller man på att starta upp ett Studentprogram genom Wind Europe där även SVIF är engagerade. Fokus är på rekrytering, nätverk och synlighet. Man har haft konferenser i Köpenhamn och i Madrid. Wind Europes studentprogram erbjuder: gratis inträde för alla studenter, ett antal platser med betald logi för utvalda universitet och program, föreläsningar riktade mot studenterna, nätverkningsplats för studenter och företag, samt att förtag får möjligheter till både rekrytering och marknadsföring.

Svensk Vindkrafts plan för att engagera studenter är att: tillgängliggöra våra konferenser för studenter samt hjälpa dessa med nätverkning och vägledning, skapa ett långsiktigt samarbete mellan lärosäten och vindkraftbranschen för att främja studerandet och engagera studenter att välja en karriär inom vindkraft, skapa en tidig närvaro, inte bara hos studenter, utan även bland gymnasie- och högstadieelever. Ett sätt att göra detta är genom föreläsningar och studiebesök på lärosätena.

Klimatutvecklingen kräver att vi går från gårdagens fossila energiproduktion till förnybar energi – Carl-Arne Pedersen, SERO och SVIF

Förra året fick 3 vindkraftsprojekt, av 50 ansökta, ja från kommunerna. Nu har utsläppen av klimatgaser lett till att den globala medeltemperaturen stigit med 1,6 grader sedan förindustriell tid. Under de senaste drygt 35 åren har koldioxidhalten i atmosfären ökat från 320 till 420 ppm. Det är de stora länderna USA, Ryssland och Kina som står för de största utsläppen av klimatgaser och då främst från kolkraft. På 40 år har utsläppen av växthusgaser fyrdubblats. Det moderna samhällets dilemma är att ökad energianvändning kräver minskade utsläpp av växthusgaser. Det som står på spel är mat- och vattenförsörjningen samt stigande världshav. Dessutom ökade risker för massutrotning, extrema väderhändelser och självförstärkande återkopplingar.

I Sverige använder vi idag ungefär lika mycket el som för 30 år sedan. Carl-Arne var med om att installera den första MW-vindparken i Sverige 2006, som då den var färdig stod för 16 procent av den installerade effekten från vindel i Sverige. Vindkraften har under de senaste decennierna utvecklats enormt, flera tusen vindkraftverk har installerats och storleken på verken har ökat från några hundra kW till idag nästan 10 MW. Det finns verk på betydligt mer än 10 MW under utveckling. Produktionen har gått från marginell till betydande i landets elmix. Sverige har lägre elpriser än andra EU-länder och särskilt då i de två nordligaste elproduktionsområdena.

Idag står vindkraften i Sverige inför stora utmaningar. På 25 år mellan år 2000 och 2025 ökade produktionen av el 100 gånger, dvs. från 0,4 TWh till 40 TWh, men nu är det stopp. Tillståndsläget försvårar utbyggnaden där: 8 av 10 projekt får nej från kommunerna via deras vetorätt, försvaret nekar de flesta projekt och har utökat områdena där vindkraft ej tillåts, och tillståndsprocesserna för att bygga ny vindkraft är långa. Flaskhalsar i elnätet försvårar utbyggnaden: utlandsförbindelserna är otillräckliga, det tar lång tid att bygga ut elnätet och tillståndsprocesserna för detta är långsamma samt att vi redan idag har ”inlåst” kraft i norra Sverige. Många investeringar blir ej av på grund av ökad politisk- och regulatorisk risk. Branschen behöver långsiktiga förutsättningar för sina investeringar. Även den fördröjda elektrifieringen påverkar, där flera industrikonsumenter skjutit upp eller försenat sina investeringar. Detta har lett till att Sverige idag har ett prispressande elöverskott. Ökad acceptans för vindkraften är nödvändig för att utbyggnaden ska komma igång igen. Under 2025 minskade elproduktionen från vindkraft något. Batterier och andra lagringslösningar är på väg in i systemet.

Vind- och solkraft är de billigaste sätten att producera el idag jämfört med andra kraftslag. Utbyggnaden av förnybart kommer därför att bidra till att säkerställa svenska relativt låga elpriser på marknaden.

Bygg solcellsbil, MDU Solar Team – Hanna Huhta och Valentina Murillo

Hanna Huhta och Valentina Murillo är studenter på Mälardalens Universitet (MDU) som berättade om sitt projekt som ingår i MDU Solar team, där studenter gemensamt bygger en solcellsbil för deltagande i solcellsbilrace.

Man jobbar med projektet på fritiden. Ett projekt som inte ger några högskolepoäng. Man planerar att ställa upp i tävlingar i Belgien och i Australien. Drivkraften är att lära sig och att utvecklas samt att få upplevelser. Syftet är att visa potentialen med elektrifiering och hållbar energi genom att konstruera en solcellsdriven bil och tävla mot andra universitet världen över i internationella tävlingar. Man designar och bygger en solcellsdriven bil helt från början.

I Belgien deltar man i ett 24 timmarslopp runt en cirkulär bana i iLumen European Solar Challenge. 24 bilar planerar att deltaga. I Australien går racet över hela kontinenten från Darwin till Adelaide i Bridgestone World Solar Challenge 2027. 53 lag från 24 länder deltar och det är mer än 25 miljoner åskådare. MDU Solar team har tidigare deltagit två gånger i denna tävling 2017 och 2019. Projektet är även en plattform för regional tillväxt som sätter Västerås och Eskilstuna på kartan som innovativa städer som attraherar nya talanger. Man visar grundskole- och gymnasieelever vilka utbildningar som finns på MDU, knyter värdefulla kontakter mellan universitet och lokalt näringsliv, samt ger studenter praktisk erfarenhet som gör dem redo att leda teknikutvecklingen i regionen.

Bilens skal formas genom att man bygger ett plywoodskelett där hålrummen fylls med skum som sedan slipas till önskad form. Sist lägger man på väggspackel som efter slipning ger en jämn yta innan man lägger på lamineringen som bildar skalet till bilen. Två skal byggs, ett för bilens översida och ett för undersidan. Det är viktigt att bilen får ett aerodynamiskt skal med lågt luftmotstånd. Slutligen limmas 6 kvadratmeter av en tunn film med kiselsolceller på bilen. Bilen har även ett batteri. En utmaning är att det batteri som används i Australien måste köpas där samt får inte föras ut och därför måste säljas efter tävlingen. Vidare måste deltagande bilar registreras i Australien och då uppfylla en hel del krav. Man återanvänder en hel del komponenter från tidigare bilar som tävlat för MDU i solcellsrace. Teamet lägger tillsammans 2000 timmar på projektet utöver ordinarie föreläsningar. I teamet ingår alla program på MDU med studenter från ca 30 utbildningar.

En artikel om projektet finns i Förnybar energi, nr 2, 2026.

Val av elen – Per Ribbing, SERO

Per Ribbing höll ett föredrag om valet av elen. Per inleder med ett diagram som visar den globala medeltemperaturen under de 15 senaste decennierna. Fram till 1980 hände inte så mycket, sedan steg den globala medeltemperaturen med ett par tiondelar för varje decennium, men efter 2010 sker en dramatisk ökning med 0,6 grader på bara ett decennium.

Lagen om tillgång och efterfrågan styr vad som produceras, t.ex. köper vi bara rättvisemärkta produkter eller eko-bananer så kommer bara rättvisemärkta produkter respektive ekobananer ett produceras. Detsamma gäller för fossil- eller kärnkraftsel i förhållande till förnybar el. Elen på elnätet blandas, men håller man reda på vad som produceras från olika kraftslag så kan man välja att köpa el från det kraftslag man önskar om man även håller reda på hur mycket el från de olika kraftslagen som elanvändarna önskar köpa. Vill ingen köpa fossilel eller kärnkraftsel så kommer inte sådan el att produceras, och endast förnybar el kommer att produceras. Som elanvändare och elkunder har vi makten att välja bort kolkraft och annan smutsig el från kontakten.

Det hela fungerar likadant som penninghanteringen och sedelflödena i banker. Vi kan sätta in 500 kr på banken, men då vi tar ut våra 500 kr senare så är det inte samma sedel som vi får tillbaka. Banken håller reda på hur mycket vi sätter in och sedan tar ut. På samma sätt fungerar elsystemet om kraftbolagen håller reda på hur mycket elkraft som producerats från varje kraftslag och sedan säljs till kunder som önskar köpa el från ett specifikt kraftslag, i vårt fall förnybar el. Den el som ej blir ursprungsmärkt bildar en rest med mycket smutsigt ursprung.

Jorden har ingen brist på energi, på 2 timmar så mottar den lika mycket energi från solen som mänskligheten använder totalt under ett helt år. Det betyder att bara en mycket liten andel av jordens yta skulle behöva täckas med solceller för att producera all denna energi som mänskligheten använder under ett år.

Pengar kan lagras i en bank. Elektisk effekt kan inte lagras, men energi för att producera elektrisk effekt kan lagras, t.ex. i vattenreservoarer, vätgas, batterier, biogas och e-bränslen.

Diskussion med politiker – Ulrika Liljeberg (C) och Larry Söder (KD)

Eric Söderberg var moderator. Samtliga riksdagspartier hade bjudits in. Eric har mailat frågor i förväg till politikerna att fundera kring.

Ulrika sitter i justitieutskottet och är före detta åklagare. Hon kommer från Dalarna och har tidigare varit kommunstyrelsens ordförande och kommunalråd i Leksands kommun.

Larry Söder är redovisningsekonom och sitter i civilutskottet. Han är från Älvsborgs län men är invald i Riksdagen för Hallands läns valkrets.

Vid diskussionen framkommer att frågan om vindkraften är otroligt laddad och det har blivit en form av kulturkrig. Det är ett område med många experter men där faktaargumenten inte alltid går fram.

Ulrika säger att det är viktigt att följa partilinjen och lita på de utredningar som görs. Det är ett problem att de politiska besluten ej alltid följer vad utredningarna kommit fram till. Det är viktigt att utvärdera vad som faktiskt fungerar.

Larry säger att majoriteten i Riksdagen har mer inflytande än oppositionen. Systemet går ut på att man ska skälla på varandra, men i verkligheten hanteras frågorna på ett lugnare sätt efteråt.

Eric tar upp problemen för den småskaliga vattenkraften.

Ulrika säger att vattenkraften måste lyftas fram. Det är ett problem att det inte alltid är lönsamt att bygga faunapassager och här måste det finnas stöd. Även de långsamma handläggningstiderna är problem. Vattenkraften och sportfisket måste kunna samexistera och det är nödvändigt att nå en vision i samförstånd för vattenkraftens fortlevnad. Det är ett problem för vattenkraften att fiskeintressena är så starka.

Larry säger att det har varit en typ av häxjakt på den småskaliga vattenkraften. Det finns ett EU-direktiv i botten för vattenkraften. Det borde gå att enas om att den småskaliga vattenkraften behövs. Nu är en proposition på gång för att lätta på miljökraven för att kunna behålla den småskaliga vattenkraften. Den är viktigt med tanke på vad som händer i en orolig omvärld. Ett problem är att det händer för lite konkret för den småskaliga vattenkraftens överlevnad.

Jan-Åke påpekar att klassningen av vattendrag som kraftigt modifierat vatten (KMV) har av myndigheterna drivits in absurdum. Det har blivit ett paragrafproblem. Kan domstolarna lösa detta problem skulle det fungera bättre.

Ulrika säger att man har en känsla av att det brådskar för vattenkraften. Vad gäller pumpkraft händer det för lite och går för långsamt. Det finns en utredning. Det är svårt att få fram något årtal när ny kärnkraft kan vara på plats. Osäkerheten är stor.

Larry säger att det finns många lösningar för energin. I många fall är det småskaliga, lågt hängande frukter att ta tillvara. Finns kraftvärme är det ett enkelt sätt att lösa kraftförsörjningen lokalt på hemmaplan. Omvärldsläget påverkar vad man bör göra.

Carl-Arne påpekar att under 25 år har man tidigare 100-dubblat vindkraftsproduktionen. Nu är det stopp på grund av kommunernas vetorätt. Nu lämnar de bolag som vill satsa på vindkraft landet.

Ulrika säger att man med jurister och beteendevetare diskuterat det kommunala vetot. Man har kommit fram till att man ej tjänar på att ta bort detta. Det är viktigt att de närboende och kommunen tjänar på att ha lokal vindkraft. För kommunen är det viktigt om intäkterna ökar så att man t.ex. får råd att anställa en till sjuksköterska. I debatten har fossilfritt trumfat förnybart, vilket gynnat de som förespråkar kärnkraft.

Per Ribbing säger att vem vill lägga 100 miljarder på ny kärnkraft om ny vindkraft kan producera el för 40 öre per kWh, havsbaserad vindkraft för 50 öre per kWh och kärnkraft för 100 öre per kWh. Och kärnkraften som biprodukt producerar plutonium till våra barnbarn.

Ulrika säger att ingen har tidigare byggt kärnkraft utan statligt stöd. Vidare så hänger ej ansvar och befogenhet ihop. Kommunerna kan säga nej eller ja till både vindkraft och kärnkraft utan att behöva ta ansvar för konsekvenserna av sina beslut.

Larry säger att det inte är regeringen som säger att man inte får bygga vindkraft. Lokalbefolkningen borde få något tillbaka om man säger ja till vindkraft. Vem ska stå för kablarna ut i havet till den havsbaserade vindkraften. Det skulle kunna vara bidrag. Man säger ena stunden att havsbaserad vindkraft är en ekonomisk möjlighet och nästa att den inte är det. Regeringen har nyligen sagt ja till två stora havsbaserade vindkraftparker utanför Hallandskusten.

Kjell Mott säger att vi skall vara beredda på att det kan komma tider då man ej kan få tag på råvaror. Under andra världskriget körde vi på gengas då det inte gick att få tag i olja, gas och kol. Detta kan hända igen. Därför är det viktigt att ha tillgång till inhemsk energi i så stora mängder att försörjningen kan säkras.

Ulrika säger att vi tror på elektrifiering av fordonsflottan, men att även biodrivmedel kommer att vara betydelsefullt för denna. Det finns företag, t.ex. Spendrup, som kör hela sin fordonsflotta fossilfritt. Regeringar kan använda ekonomiska styrmedel för att prioritera fossilfritt till fordonsflottan.

Larry säger att ett värsta scenario kan inträffa. En elbilspremie är en viktig bonus för ökad elektrifiering av fordonsflottan, Ulrika håller med.

Publiken undrar varför energipolitiken blivit så polariserad vad gäller kärnkraft och vindkraft. Det är absurt med denna fientlighet som finns från båda sidorna samtidigt som riksdagspartierna vill ha en blocköverskridande överenskommelse.

Larry säger att Ebba Busch ville ha en blocköverskridande överenskommelse 2025 för att få bort den här frågan från agendan. Ulrika säger att man uppskattar Ebbas signaler i den här frågan.

I pauserna med fika och mingel underhöll Staffan Ling med musik och sång med energi- och miljöinnehåll.

Text & Foto: Sven Bernesson, SERO

Här kan du läsa vidare om föreningsstämman.